Vårvinterträning och multivariata analyser…

Umeå kan inte riktigt mäta sig med Tärnafjällen… Men en vecka på hemmaplan med äkta vårvinterväder är inte heller fel! Söndagens långpass på skidor var efterlängtat – med solen i ryggen och för första gången i år bara T-shirt under jackan… En stor besvikelse när kroppen inte alls ville som jag… fick kämpa för varje stavtag.  Segt, motigt… Oväntat sliten från lördagens intervallpass… Men å andra sidan; efter detta blev skridskoträningen på eftermiddagen istället en positiv överraskning - på årets överlägset finaste is!! Och med en hel del klipp i benen trots allt…  Med ny skidteknik börjar det visst vara andra muskler som blir desto mer slitna… Skönt att få ett kvalitetspass även den dagen!

 

Flexibla arbetstider har verkligen varit värdefulla efter helgen. Piggare i kroppen, långa soliga pass på skidorna. +8 grader i Umeå i februari!! Fast jag är faktiskt glad att det ser ut att komma både snö och kyla till helgen. Vill njuta av vintern länge till! Och det är inte alltid kul att cykla i decimeterdjupt slask kryddat med vattenpölar… Men en försmak av våren har vi fått – och det gillar jag!

 

På forskningssidan har mitt huvud fått jobba hårt i veckan… Förvirrad jakt på en röd tråd bland stora mängder data… Tacksam över långa pass i spåret som låter tankarna flyga fritt och fånga perspektiven… Slutsats idag; dags att lämna det rent deskriptiva och ge sig i kast med multivariata analyser… En ny svårighetsgrad i statistikens värld väntar…

 

Skilda referensramar…

Reflekterar över förra helgens upplevelser… Inför resan hade både Mattias och jag en rätt stark anknytning till Tärnafjällen, fast på väldigt olika sätt.  Mattias är väl förtrogen med Syterskalets geografi, främst sommartid med löpskor på fötterna… Däremot hade han knappt provåkt liftsystemen förr. Jag har gjort tusentals åk i Tärnabys prydligt preparerade backar under tiden som tävlingsåkare i slalom – men knappt haft tid att fundera på vad som gömmer sig bakom fjällen vid horisonten…

 

Dryga fem mil på längdskidor i utmanande miljö är för multisportaren Mattias ett ganska perfekt träningspass en vinterlördag. För mig: ett äventyr som flyttar gränser. Kanske inte just sträckan, för långpass har jag testat förr. Främsta utmaningen låg i de oförutsägbara förutsättningarna, fjällvädret, och det faktum att vi hade 35 km att åka till första bebodda hus… Däremellan bara en obemannad STF-stuga och en renvaktarkoja… Ovissheten i vad kilometerna på kartan skulle betyda i tid. Inser att jag är rätt van att ha kontroll på vad som väntar… Nu var det skönt att ha tryggheten med Mattias erfarenhet att luta mig mot, trots att det bara handlade om en dagstur… Sex timmar tog det. En fantastisk känsla efteråt – att “gå i mål”. Fortfarande med varma fötter, energi i kroppen och hyfsat tempo i åkningen på slutet, när spåren så tillät. Nya erfarenheter, flyttade gränser. Mersmak!

 

Den här helgen blir lugnare. På hemmaplan med en lördag i utbildningens tecken – tema knäskador. Utöver det hoppas jag hinna njuta av utlovat vårvinterväder också!

Två liftsystem och underbar vintersol!

Dag 2 i Tärnafjällen lät vi liftarna sköta höjdmetrarna uppåt. Efter snöiga väderprognoser var det ingen överraskning att sikten var dålig på Kungsliftens topp imorse. Men nästan ensamma i backen – och att cruisa jungfrurännan på perfekt manchester var ett bra sätt att lära känna skidorna ändå! Mina nya all-mountainskidor som legat och väntat flera år på första fjällsemestern fick gott betyg i nysnön! Efter bara någon timme lättade faktiskt molnen, och vi fick en förmiddag med helt okej sikt.

 

Efter lunch tog vi oss an Tärnabys backar istället – och fick en fantastisk eftermiddag under klarblå himmel!! Kärt återseende av gamla favoritbackar – och första gången på evigheter som jag fick njuta av skidområdet kring linbanan! Nattens nysnö låg som fluffiga vallar i de mest välåkta backarna, och inbjudande sparsamt spårad däremellan. Troligaste träningsvärken imorgon hamnar nog i ansiktsmusklerna – efter en hel eftermiddag med ett stort leende!!

 

De hemmabyggda värmesulorna då? De behövdes knappt på hela helgen. Under lördagens långpass höll jag värmen förvånansvärt bra i lätta träningskläder, och söndagen bjöd på en behaglig temp runt -5 grader. Dessutom hade jag letat fram ett par gamla bekväma pjäxor från tiden innan mina första tävlingspjux… Ja – min slalomkarriär startade faktiskt så sent att jag fortfarande ryms i de pjäxorna…

52 km på tvären och rätt många meter på höjden…

…blev vår första dag på skidsemestern. Längdskidor på fötterna och skoterleder som färdväg. Jag fick bokstavligen uppleva Tärnafjällen från en ny vinkel… Under gymnasietiden var Tärnabys pistsystem ”hemmaplan” – idag såg  Laxfjället förvånansvärt litet ut, snett bakifrån…

 

Sol och snö, varierande vind – och i högsta grad varierande underlag… Den första klättringen genom Hemavans pistsystem följdes av ett parti av smala, mjuka skoterspår och de 12 kilometrarna till Viterskalsstugan tog närmare två timmar att avverka. Därefter var lederna mer välkörda och vi kunde höja tempot på skidorna betydligt. Som helhet var vädret verkligen med oss – de hotande snömoln som drog in lagom till lunchpausen passerade rätt snabbt, och varken dunjacka eller överdragsbyxor behövde komma till användning. Inte ens vid nerfärden mot Stor-Laisan – närmare 400 höjdmeter på drygt 10 minuter… Ett tillfälle då jag definitivt hellre hade haft nån form av offpistvänliga alpinskidor på fötterna… Kanske dags att ta efter Mattias exempel och skaffa en skidalpin utrustning…?

En fantastisk dag har vi i alla fall haft! 

Nya utmaningar – och semesterförberedelser!

img_1306 Att skruva isär en läckande tvättmaskin var inte den utmaning jag tänkt mig förra helgen… Men med gemensamma ansträngningar fick vi faktiskt ordning på problemet – trots det toktrånga badrumshörnet och trots det faktum att tillverkaren sett till att man måste komma åt varenda sida av vår frontmatade tvättmaskin för att skruva upp den… Undersidan först… 

 

En annan ovanlig utmaning jag gett mig på senaste veckan är att löda kablar… Syftet: att undvika frusna fötter under kommande helg i Hemavan. Äntligen dags för min första skidsemester på 7 år!!

 

Jämfört med dessa tekniska händighetsutmaningar, ligger väl en “tävlingsdebut” på skidor rätt nära det jag sysslar med till vardags? Sammanhanget i söndags var ytterst inofficiellt – men tufft… Träningstävling i sprint. Litet men starkt startfält – med bara två deltagare utanför Elitskidcentrums träningsgrupp. Och långt ifrån de världscupmeriterade tjejerna i toppen var jag definitivt – men faktiskt med i fältet, om än långt bak… En fantastisk kick – för om det är något jag längtar efter är det träningsgemenskap på hemmaplan, och att kunna hänga på några skidåkare känns guld värt! Igår kväll gav jag mig på att ansluta till ESCs träning igen. Sprintintervaller. Magknip av mjölksyra, svajande teknik och felvalda växlar i spurten… Men kul och tufft och alldeles underbart att träna med en grupp! Och, liksom i helgen, blev den höga farten i sprint en startpunkt för att veta vilka delar av min skidteknik som behöver utvecklas mest… En utmaning att ta mig an!

Inspireras & inspirera…

I veckan har jag hunnit besöka två arbetsmarknadsmässor av olika slag. Den ena var höggradigt aktuell för mig. Inte första gången jag besökte en AT-mässa – men första gången jag faktiskt kände att det fanns en grund för att samla mer info än vad de skriftliga blanketterna erbjuder. Och jag kan inte låta bli att förundras över vilka stora skillnader det fanns mellan hur mina frågor bemöttes… Handlar det om kommunikation – eller är det faktiskt så stor skillnad i landstingens policy vid rekrytering? Meritpoäng och antal vik-månader – eller personlighet och andra erfarenheter? Och vad är en forskande nyexad läkare? Ett guldkorn att norpa, eller snarast en “udda fågel”? Och ur den nyexade läkarens ögon – vad är en forskar-AT? En hett eftertraktad anställningsform som kräver höga akademiska meriter – eller menat som en morot för nya läkare att ge sig på att prova forskning…? Något som jag fick höra talas om för allra första gången var Uppsalas satsning på “pedagogik-AT”. En riktigt god idé som jag hoppas att den sprider sig!

 

Den andra mässan besökte jag med anledning av vad jag redan uppnått. Orienterade mig mellan programmontrar och drösar med gymnasieelever genom Lindellhallen, mot samhällsvetarhusets okända korridorer. Universitetets informationsdag 2013. Jag var där för ett kort föredrag om elitidrott och studier. Idrottshögskolans fantastiska studiesamordnare Pernilla höll ordning på alla formaliteter och viktiga fakta. Mitt uppdrag var att berätta min historia. Inspirera. Det går att bygga sin vardag på två starka drömmar samtidigt. Även sedan man lämnat idrottsgymnasiernas strukturerade verksamhet. Det har jag, inom universitetets ramar, gjort i snart sju år – och det fortsätter jag med! live-your-dreams

 

Min egen förebild i det senaste vägvalet – med forskningen – är också min handledare nu. En kort passus i en föreläsningsintro hösten 2011 belyste och konkretiserade en möjlighet jag drömt om. Ganska precis ett år senare klev jag in i den nya vardagen, och mina parallella drömmar fortsätter passa i varandra i en rätt så rak väg vidare. Framåt, uppåt! Julklappslakanens text är faktiskt tänkvärd…

Mindmapping & multiskate

Tankekartor har aldrig förr varit något viktigt inslag i min studieteknik. Men nu – när jag sitter med ett hyfsat stort forskningsmaterial att angripa med statiska analyser – har ett dataprogram med färgglada bubblor visat sig mycket värdefullt… Att jag riktigt “kommit in i” mitt nya liv ännu, vore att överdriva… Men nån slags koll börjar jag ha…! Och efter att ha ägnat åratal åt att mest försöka fylla min hjärna med kunskaper som så många andra redan har, känns det härligt inspirerande att ge sig på en uppgift utan “facit”… Att inte rita av andras illustrationer, utan att faktiskt “upptäcka nåt nytt”!

 

För närvarande väntar jag på flyget igen. Med dubbla uppsättningar skridskopackning. Helgen ska inledas på is (ja – det finns faktiskt en 400m-bana i Köpenhamn när vädret tillåter…) och fortsätter sedan inomhus på inlines i Farum.