Älskade, fruktade intervaller…

Håller mig till konceptet polariserad träning även under vintern i år. Lugn distans / hårda intervaller! Pass i zonen däremellan är sällsynta – och saknade, det ska erkännas… Egentligen ofta de roligaste; teknik och fart utan att bli spytrött… Men genom den saknaden blir också de riktigt hårda intervallpassen efterlängtade Laktatchocker till trots… Efter några distanspass med hård disciplin på lugnt tempo lämnar jag gärna komfortzonen för att få trycka på med fart!! Gläds åt att Umeås konstsnöspår de senaste veckorna – trots stadigt mildväder med en hel del regn – har bjudit på finfina förutsättningar för fart. Hårt, glatt och hyfsat jämnt… Jag börjar hitta en bättre balans på skidorna – och den tekniska tröskeln ligger alltmer sällan i vägen för fart och intensitet…

 

Även Skellefteås konstsnöspår är lovande.  Brukar vara flackt – men i år har de nyttjat slalombackens nedersta brant till en äkta sprintbana – som dessutom kommer att vara platsen för min nästa tävling… Grämer mig lite att jag kastat om i veckoplanen så att julaftonens skidpass blev traditionsenlig lång distans istället för intervaller… Svårt och tråkigt att hålla disciplinen på lugnt (promenad-)tempo i värsta backen… Så nu sitter jag och längtar efter nästa intervalldag!

 

Men lugn distansträning har sina fördelar det också… Även på vintern… Söndagens tur var ett osedvanligt mysigt pass: cykel till Täfteå och skridsko vidare till stugan i Fäbodsanden… Dock liiiite kallt om fötterna att komma i land på vägen hem…!!

 

Julen med familjen hemma i Skellefteå har en ny huvudperson i år: (brorsdotter) Alma 8 månader… Världens charmtroll!!! 

2013/12/25 | Posted in: träning | Comments Closed

Vårplaner…

Mitt i december - och en klart mörkare luciadag än vanligt. Knappt en gnutta snö kvar. Helt rätt tillfälle att fundera på sommaren istället? Åtminstone våren…? Jag missade strategimötet som hölls häromveckan för den svenska inlinesäsongen 2014 – men ryktena som nått mig därifrån är mest positiva! Nya arrangemang på gång – och förhoppningar om ett road-SM under SM-veckan i Borås! Litar på att rutinerade Varbergs RSK skulle göra detta riktigt bra!

 

Medan sommarens tävlingskalender fortfarande bara är en skiss börjar vårens planer ta form på allvar. Italien i mars. Favorit i repris med Skeelernieuws/Mapleskate! Den här gången blir jag inte ensam svensk heller!! Fler som vill haka på? Skynda innan lägret blir fulltecknat! 

 

Tills vidare gläds jag åt konstsnöspår, konstfrusen bandyplan – och möjlighet att träna inlines inomhus i Umeå… Första helgen hemma på en månad nu. Skönt!

Tävlingshelg 2 – en ny nivå!!

Förra helgens debuttävling betecknades “nationell” i kalendern – men var nog i praktiken mer regional. En rätt lämplig nivå att kliva in på som nybörjare… Helgens säsongspremiär av Team Sportia/Scandic Cup i Östersund var mer tveksam ur den vinkeln… inte bara rikstäckande, utan även FIS-status (internationell). 500-talet åkare totalt, ett skandinaviskt startfält kompletterat med några celebra namn från Kanada. En ny nivå på arrangemang. En hel by av vallabodar som hyrdes ut klubbvis – och eftersom jag hade förmånen att åka till Östersund med Täfteå IK’s juniorteam, fick skidorna flytta in i vallaboden redan fredag kväll. Innan vi människor flyttade in på hotellet… Mitt skidfodral var klart spinkigare än de andras… bara 3 par skateskidor – av 3 olika märken, varav ett par är 11 år gamla och för mjuka att duga till annat än träning… Knappast optimalt, men besparade mig en del tid och huvudbry; går inte att valla upp en massa par skidor att välja mellan… Och faktiskt: jag tror inte det vore så helt enkelt att välja heller, nu som nybörjare… Vallaväskan innehåller en hel del paraffinvarianter – mer eller mindre fluortäta – från min slalomkarriär + några gobitar från Mattias karriär i skidspåren. Tack och lov. Att starta från noll vore dyrt!! Lika så att behöva valla fäste… Inte bara tekniken som håller mig ifrån att börja tävla i klassisk stil…

 

Helgens resa blev min allra första med Täfteå IK – och även om jag sköter vallning och sånt själv så var det väldigt skönt att ha några vana ledare att fråga! Kärntruppen i klubben på denna tävlingsnivå utgörs av juniorer + engagerade föräldrar – men i helgen var vi även 2 seniorer med. Lämnade Umeå i minibuss på fredag morgon och hann träna några varv på sprintbanan efter lunch. Vartannat varv på de 2 paren tävlingsskidor för min del – och jag valde att bara valla upp ett par. De som kändes bäst på sockrig snö med is under  - eller kanske bara “bäst” helt enkelt? De skidorna har jag bara hunnit testa ett pass på innan…

 

Lördagens lopp blev min sprintdebut. Tyvärr en kort sådan. Drog ikull precis efter första nerförsbacken - så istället för att ta halva nästa uppförsbacke av “bara farten” låg jag och sprattlade intrasslad i mina egna skidor… Tokstressad – och tog mig upp först på tredje försöket…  Väl på fötter hade jag redan hunnit tappa fokus på min egen förlorade tävling – oroade mig mer för att förstöra någon annans lopp. Vart förväntas en kraschad åkare ta vägen?? Nybörjarnojor. Vad gör jag på en FIS-tävling innan jag lärt mig rutinerna…? Förstörde i alla fall bara mitt eget lopp. Och det kommer fler chanser till sprint i vinter!

 

Söndagens distanslopp gick bättre. 11,25 km fristil med individuell start. Som orankad åkare gick jag ut i början av fältet, nummer 3. Tidigt på andra varvet (av 3) passerades jag av en rad bättre rankade tjejer som just startat sitt första varv. Kände mig ofantligt långsam när de rappt drog förbi i motluten. Banans stora utmaning var en lååååång backe mitt på varvet. Jag stumnade rejält andra gången jag kämpade mig uppför den… tappade både tid och placeringar från varv 1 till målgång – men slutade ändå 53:a. 6.19 bakom segrande Maria Rydqvist – men jämfört med förra helgen var jag närmare de flesta av tjejerna tidsmässigt – trots att distansen var längre nu. Framsteg!

 

I backspegeln; hur galet var det egentligen att kliva rakt ut i “hetluften” på högsta nationella nivå? Förutom lördagens sprintfadäs (som både lockade många flin och orsakade missförstånd ändå upp på jurynivå) så klarade jag nog av det rätt okej! Tyvärr fanns det etablerade åkare som lyckades med värre dumheter – som att värma upp mot åkriktningen och kollidera med tävlande… (Jag höll mig till att mest värma upp springandes på söndagen, när nästan alla spår var tävlingsspår…) Slutsats: jag tänker våga mig ut på fler tävlingar - för kul var det!! Och träning i alla ära – men det är svårt att fullt ut imitera utmaningen att fördela sina krafter rätt när det verkligen gäller! Dessutom lyckades mina nya klubbkamrater bra med att få den smått vilsna debutanten att känna sig välkommen!!

 

Nu hemma i Umeå igen. Drömmen om en vit värld uppfylld – men snölagret är tunt och prognoserna framåt hotfullt varma… Hoppas att konstsnöspåret tål blian… Och att verkligheten blir bättre än prognoserna… ÄKTA vinter nu, tack!!

2013/12/09 | Posted in: skidor | Comments Closed

En härlig helg!

Jag fick en bra dag för tävlingsdebut. Lätt nysnö över natten, -8 grader och sol på förmiddagen, lång lugn morgon. Tävlingsstart 11:02 för första åkare, 11:44 för mig. Hårda men inte längre helt isiga spår. 100 åkare totalt till start och en hel del ledare (och hejarop!) längs banan… Dessutom var mina föräldrar på plats – för första gången på mycket länge på en tävling!

Linn Sömskar vann med dryga minuten före 2:an Carolin Andersson. Jag slutade 11:a, med nästan 4-dubbel tidsdifferens. Ändå var hela dagen mest ett stort leende! Mysigt fika i klubbstugan efter målgång, en liten shoppingtur på eftermiddagen och en latte i superklassisk cafémiljö i centrum. Sen skidåkning med föräldrarna, tacomiddag, TV-kväll och videoanalys från tävlingen med skidtjejerna. Gemenskap! Och sist med inte minst: glögg, pepparkakor och hembakta saffransbullar! Första advent!

 

Söndag startad med sprintintervaller på nya skidor i 5cm nysnö. Trött sen igår. Ett pass återstår innan vi styr hemåt… Blir kort om tid att packa om väskan med rena underställ och byta pjäxor mot skridskor - incheckningsmailet för morgondagens flight till Göteborg har redan ramlat in… 

2013/12/01 | Posted in: skidor | Comments Closed