VM-dax!

12 dagar hemma. Anpassat tidsomställning, kryat förkylning, plockat bär, levt stugliv, lärt mig hantera en sänksåg, premiärsurfat Täftefjärden, hittat tillbaka till vardagsrutiner (jobb!) och tagit nåt steg framåt i de statistiska analysernas värld… Och tränat.

Nu återstår en dag till av hemma-vardag, sen flyger jag söderut igen. Denna gång mot VM! Oostende, Belgien. EM-ort 2009 – och därefter årliga Europacuptävlingar. Dessutom plats för några VM tidigare i historien. Förra året byggdes en ny bana för att motsvara CIC’s nya regler. Med andra ord; klubben och staden har vana och engagemang för ett bra arrangemang!

Tävlingsdatum är 23-25/8 track – 27-29/8 road – 31/8 maraton.

Den officiella hemsidan hittar ni här.

Home

2013/08/18 | Posted in: VM 2013 | Comments Closed

Ett oförglömligt mästerskap!

Sista dagen i Cali nu. Roadtävlingarna flög snabbt förbi – och jag placerade mig topp 15 båda dagarna! Inledde igår med en 15:e plats på 200m, knappt 0,4s från finalplats. Hyfsat rent lopp, även om klippet i starten kunde varit bättre. Hostan har dämpats en aning, fortfarande svårt att sova men idag höll jag för 2 x 500 m utan hostattacker. Vann ett lugnt kvalheat och slutade sedan 3:a i min kvartsfinal. 12:e plats totalt på distansen!

 

Sammanfattningsvis ett bra mästerskap för min del – trots förkylningen.  Och upplevelsen att vara här har varit helt otrolig! Idag tävlade vi inför nästan fullsatta läktare. Och det tog mig 15 minuter att komma ut från arenan… Kameror, autografblock och mitt i alltihop fångad för en TV-intervju… Och: detta händer ju som sagt inte bara på banan… Vägen mellan hotell och catering tar ibland avsevärt lång tid… För att inte tala om trafikstockningen det kan bli i mataffären… Cali kokar av entusiasm över mästerskapet- och allt fler av dem man möter gör försök att konversera på engelska. Samtidigt möts jag fortfarande av en extra hjärtlighet (och förvåning!) om jag skiftar till spanska…

 

Någon “OS-by” har ju inte byggts upp här – men det gemensamma cateringcentret har varit värdefullt för att sammanstråla med andra svenskar. Orienteringsgänget startade i fredags och har plockat hem 3 medaljer till Sverige. Den enda av dem som jag har hunnit gratta är dock Jerker Lysell – Annika Billstam blev utsedd till “Athlete of the day” efter sitt guld! Härligt eftersom orienteringen är en av de klart okända sporterna i Colombia.

 

Just nu förbereds avslutningceremonin på stadion, och vårt hotell ligger innanför avspärrningarna. Vilket innebär att man inte ens kommer ut ut hotellet utan ackreditering – eller framförallt: inte kommer in igen! Imorgon påbörjar vi resan hemåt, cirka 30h totalt om allt klaffar. Vår resa är dock definitivt inte den längsta – för även asiaterna flyger via Europa…

 

För min del är det inte bara mästerskapet jag kommer att sakna. Totalt har jag tillbringat cirka 3,5 månader i Colombia sedan förra våren. Det har satt sina spår… Jag börjar känna mig rätt hemma här – och stortrivs!  Att få uppleva mitt första World Games just här i Cali var ett fantastiskt härligt sammanträffande!

 

2013/08/04 | Posted in: World Games | Comments Closed

Så var vi igång…

I onsdags drog tävlingarna igång, med 300 m som första distans. Efter en uppvärmning som kändes okej beslutade jag att våga köra. Höll loppet igenom utan hostattacker - 28,239s och 19:e plats blev resultatet. Efter förutsättningarna: “okej”.

 

Torsdag morgon: 500m. Närkamp med tjejen på ytterbana i starten. Hon drog sig fram till 2:a plats, och fick en varning. Jag tappade all fart men lyckades nästan jobba ikapp på andra varvet. Sen kom hostan… 3 hostattacker på sista 100m och tappade metrar varje gång… Gick i mål som snabbaste heat-4:a, men bara 24:e plats i sammandraget. 

 

Idag står 1000m på programmet. En distans som jag bara följer på TV från hotellsängen.

Imorgon flyttar  tävlingarna ut på road och jag hoppas vara i skick för en bra insats på 200m!

 

Under förmiddagspassen har det inte varit fullsatta läktare – men redan till invigningen innan 300m-finalen började publiktrycket kännas. Det ryktas om 7000 åskådare den kvällen… Och att hålla igång uppvärmningen på innerplan inför 300m var en ovanlig utmaning bland TV-teamens alla kablar…

2013/08/02 | Posted in: World Games | Comments Closed

Svenska medaljer och en fortsatt hes hals…

Läget med halsen bättre idag. Övriga förkylningssymtom vände redan under förmiddagen igår – medan jag å andra sidan för första gången på över 10 år började visa tecken på att tappa rösten… Kanske är det ändå luftkonditioneringen som spökat? Någon träning vågar jag mig ändå inte på idag – och tidspressen blir mer kännbar… Knappt ett dygn till första tävlingsstart…

 

Jakten på “vanliga” halstabletter blev gårdagens utmaning. Erbjöds diverse former av spray/pasta/tabletter med antiseptisk och bedövande effekt. Att tjoffa i mig lidocainspray upplever jag dock avsevärt överdrivet… Lyckades förklara läget med läkemedel och möjliga dopingtester – och då plötsligt dök äntligen några vanliga honungstabletter upp på disken… Apropå antidopoing så kör WADA hårt på infokampanjer i cateringtältet. Jag vann en frisbee på ett quiz (enkelt) och avslöjade för WADA’s representant att jag är rätt van vid procedurerna, eftersom jag fått hembesök ett flertal gånger per år på senaste tiden… Reaktionen? “Wow, you have to be good!!” Hade inte väntat mig den förvåningen eftersom de internationella kvalreglerna i samtliga sporter här är rätt skarpa…

 

Har inte varit inte sjukare än att jag tagit mig ut för att äta lunch och middag på cateringcentret. Längs vägen dit från hotellet passerar vi också flera tävlingsarenor. Ett perfekt sätt att glömma mitt egna trista läge igår var att sitta på läktarna och supporta duktiga svenskar på jujutsu-mattorna! Även om det bara blev med applåder för min del, röstresurserna var som sagt rätt begränsade..Var på plats för att se Sara Widgren gå till final i fighting, och Maria Eriksson och Malin Persson knipa ett brons i duo. Att invänta Saras final vid banan hade blivit lite sent – så jag valde den ”kloka” vägen och fick följa den live i TV från hotellsängen istället. Grymt spännande match – och för mig som inte kan jujutsu sen förr var det inte helt fel att få TV-kommentatorernas hjälp att förstå vad som gav poäng på mattan… Sara vände matchen i slutsekunderna och tog guld!

2013/07/30 | Posted in: World Games | Comments Closed

Sjuk. Med 2 dagar kvar till start…

Vaknade med lätt irriterad hals i lördags, men det gav med sig snabbt och jag trodde det berodde på luftkonditioneringen. Igår morse var det värre. Och idag finns inga bortförklaringar längre. Jag ÄR förkyld. 2 dagar kvar till tävlingsstart. Tidspress – men inte hopplöst… 

 

Vi är inflyttade på det officiella hotellet nu. Stora fina rum. Tillgång till pool men svajande internet. Gångavstånd till cateringcentret men inte till banan. Och en bra bit att gå för att köpa vatten… Å andra sidan funkar vätskeservicen på arenorna utmärkt för aktiva – även när man sitter på läktaren i “fel” sport. Och jag behöver nog inte sakna min havregrynsgröt: det nya hotellet har en buffé med en hel del annat än sött vitt bröd… Logistiken till banan får vi vänta med att testa. Idag blir det ju tyvärr vila… 

2013/07/29 | Posted in: World Games | Comments Closed

Dansköer, träningspublik och hotellskifte…

På väg till kvällspasset igår var kvarteren kring banan närmast förvandlade. Tjockt med både bilar och folk till fots… Danstävlingarna skulle dra igång med latino och salsa… Fullsatt med 13.000 i publiken blev det!! Vi kan nog räkna med ett hyfsat publiktryck kring inlinesbanan också så småningom – eftersom folk börjat hitta dit redan till träningen! Att visa sig vid cateringcentret med inlines på ryggsäcken + shorts och kompressionsstrumpor var också en annan upplevelse än våra tidigare turer dit, “civilklädda”… Omringades av några autografjagande barn direkt utanför tältet, därefter kom kamerorna… Peter fick direkt frågan av en volontär ifall jag var trött, så att hon skulle ta undan folket från mig…  Även under ett kort besök på läktarna till simtävlingarna fastnade jag på en hel rad foton – och största skillnaden här mot Cúcuta i våras är väl att det inte längre bara är barn som ber om foton…

Reflektion: rätt cool upplevelse – men innerligt glad att det här inte är nåt som tillhör min vardag… När jag visar mig med inlines på väskan i mataffären hemma i Sverige är första frågan sällan “är du proffs på inlines!?!” - vilket det, även utan ackrediteringar och landslagskläder, ofta blir här… Har jag möjligen nämnt det förr att sporten är liiite större än hemma…?

 

Idag står vila på programmet och i eftermiddag flyttar vi in på det officiella hotellet. På gott och ont… Tillgång till pool låter inte helt fel – men gångavstånd och ett stort luftigt enkelrum kommer jag att sakna! Dessutom kokar de frukostgröt åt mig här…!

2013/07/28 | Posted in: World Games | Comments Closed

Inte riktigt som på VM…

Idag var tracken äntligen öppen för träning, och vid 10-tiden började majoriteten av lagen vara på plats… Inåkning och jakt på linjer – men för ovanlighetens skull ingen trängsel… Börjar bli tydligt vilken skillnad detta är mot ett VM, där antalet deltagare lätt överstiger 300. Här är bara 35 deltagare kvalificerade i varje klass och de största delegationerna består av 6 åkare… Däribland hemmanationen Colombia – som brukar ha över 30 på ett VM… Dessutom en bred bana med vida kurvor. Oceaner av yta – men jakten på linjer nästan svårare än vanligt… Platt längst in, och i toppfart visar det sig att inte ens nylagd vesmaco räcker för bra grepp… Samtidigt ett stort frågetecken till om det lönar sig att ta ut kurvan för att kunna trampa hela… Och hur mjuka hjul man vågar använda i värmen…

 

För övrigt börjar vi få lite koll på en del av logistiken här, och trots att nästan alla sporter samsas om samma cateringcenter funkar det bra så långt vi sett. Däremot var tajmingen inte alldeles perfekt när vi försökte hinna se nåt av de andra sporterna efter gårdagens middag… 3 nationalsånger hann vi höra, men tävlingsformerna fick vi inte se så mycket av… Bättre med TV-sändningar sen…

 

För övrigt var jag på förhand nyfiken på hur långt engelskan skulle räcka under detta mästerskap. Slutsatsen är att den räcker långt i många sammanhang – och ingenstans i andra… Spanskakunskaperna är närmast ovärdeliga för att få saker att flyta smidigt. Många men långtifrån alla av volontärerna är tvåspråkiga – och organisationen har med stolthet gått ut med att 30% av de inkallade poliserna kan något annat språk utöver spanska… Den kanske mest oväntade språkliga anekdoten hittills var min svårighet att förstå rödakorset-läkaren som skulle spola ett skräp ur Peters öga – tills jag insåg att han det var svenska ord han försökte uttala! Efter några försök härmade han mina uppmaningar riktigt bra!

2013/07/27 | Posted in: World Games | Comments Closed

Spelen är invigda!!

Invigningen av The World Games 2013 lockade inte bara fullsatta läktare på Estadio Pascual Guerrrero – med 35000 sittplatser – utan fyllde även kvarteret runt anläggningen med applåderande folkmassor som tog chansen att se delegationerna på väg in i stadion… Snacka publiktryck!! Av 107 deltagande nationer förväntades 98 ha representanter på plats i Cali till invigningen. Sverige tågade in som nation nr 87 och vi hann precis varvet runt innan hemmanationens uppenbarelse på banan fick ljudvolymen att nå helt nya nivåer…

 

Video från invigningen finns på World Games TV-sida – där även livesändningar från tävlingarna kommer att finnas framöver. Kika in här! (Sverige tågar in efter drygt 51 minuter av sändningen).

 

Dansuppvisningarna får nog även jag kolla in i efterhand på webben – förutom att vi satt i kurvan snett bakom scenen så var jag nästan för trött för att hålla ögonen öppna… (att sittandes på en plastbänk utan ryggstöd lyckas somna till så hela kroppen rycker är väl förvånansvärt nog, även utan…. ehhh… rejält tryck i högtalarna…? Säger kanske en del om att jag inte är riktigt tidsomställd ännu…?) Men en häftig upplevelse var invigningen ändå!! Kul också att äntligen få träffa lite svenska idrottare från andra sporter! Ju-jitsu, vattenskidor/wakeboard och dragkamp. Bara en liten del av de 53 idrottare som ska representera Sverige under spelen – men många sporter startar ju (liksom inlines) inte förrän nästa vecka. Och berättelserna från andra lag gav oss en viss försmak av vad som väntar när vi väl flyttar in på det officiella hotellet: hög säkerhet! Ryktena säger att totalt 10.000 poliser är involverade i evenemanget – de flesta inkallade från andra städer. Att 3 polishelikoptrar redan patrullerar Cali dygnet runt har vi redan noterat… Gäller kanske att njuta av friheten nu…? För om man frågar invånare i stan är det inga problem att promenera i de kvarter där vi bor - men när man väl är inne på ett officiellt hotell kan det tydligen krävas en del övertalningsförmåga för att tillåtas gå ut…

2013/07/26 | Posted in: World Games | Comments Closed

Chansning och fruktfrossa…

Tog fasta på infobristen och satsade på en chansning imorse: tidig träning på banan. Passerade in problemfritt med ett vänligt “buenos días” från säkerhetsvakten. Blev stoppad efter 30 minuter av samma man som igår… Hann i alla fall några sprintintervaller med god kvalitet. När nästa chans att träna på banan kommer är fortfarande oklart… Jakten på info går vidare. Steg 1: ta rätt på vem som faktiskt ansvarar för besluten…

 

För övrigt hade vi tur med vädret igår. Molnigt. Idag stekande sol. Hyfsat lämpligt med ett kort träningspass. Och skönt att slippa bära 5-litersdunkarna med vatten mer än ett halvt kvarter till hotellet… Särskilt tillsammans med all frukt… Underbart med all denna tropiska frukt igen!! Förutom papaya (vi är redan halvvägs igenom vår tredje) och mango har guayaba och maracuya hittills varit kära återseenden för mig – och intressanta nya upptäckter för Peter… Och: tro det eller ej men Peter har faktiskt lyckats med konststycket att hitta sockerfri “naturell” yoghurt! Tyvärr visade den sig proppad med sötningsmedel istället så maracuyans syrlighet kom väl till pass för att få vettig smak på den…

 

En annan förvåning – apropå tidigare upplevelser av trafikkaos – är att det faktiskt finns en cykelbana(!?!) längs gatan mot banan! Under mina träningsperioder i Colombia har samtalsämnet “cykel som transportmedel” kommit på tal ett flertal gånger – just för att det är så ovanligt i Colombia…

Kontraster, träningskrångel och promenader(!?!)

På plats i Cali sedan i måndags kväll. När jag tisdag morgon klev in på nyrenoverade ‘Patinodromo Mundialista’ räknade jag med att denna första rapport skulle handla om kontraster. Främst om skillnaden från senaste veckornas jakt på åkbara “kurvor” i Umeå – halvgrusiga parkeringsplatser och en asfalterad hockeyrink – till vida, doserade kurvor på greppig Vesmaco. Men jag hann bara åka 20 minuter innan vi plötsligt blev bortkörda av personal på banan. Stängd för träning hela dagen. Troligen också imorgon. Varför? “instruktionerna säger så” var enda svaret… Jag tilläts i alla fall avsluta med 10 min lätt nervarvning… Hänvisades till en annan bana, ‘Patinodromo de la liga’, för eftermiddagsträning och vidare info. En sliten anläggning till bredden fylld av åkare, från barn till elit… Nog så tydliga kontraster mot hemma… Hade detta varit under min träningsperiod i våras hade jag nog främst sett det häftiga i sportens storlek här. Men medelintensiv träning i en jättegrupp är inte vad jag behöver just nu – och den utlovade infon om träningstider på tävlingsbanan saknar vi fortfarande…

 

Nog gnällt om detta – dag 1 var ändå planerad som anpassningsdag och kroppen långtifrån redo för kvalitetsträning. Jag hoppas att saker faller på plats… På positiva sidan: ankomsten till Cali bjöd på en favorit i repris. Det enda stället i världen där jag passerat passkontroll i diplomatkö… Flygplatsen vimlade av World Games-volontärer – som tog de nyanlända lagen i diverse sporter förbi den kaotiskt långa passkontrollskön, hjälpte till med bagagefrågor och packades in oss i en buss. Gymnaster, duatleter och livräddare – möjligen fanns också nån fler mer svåridentifierbar sport representerad… Första stoppet blev ackrediteringscentret – vid 21-tiden lokal tid /04-tiden CET… Förvånansvärt pigg trots bara 1h sömn på resan över Atlanten. Ändå glad att slippa köa särskilt länge för ackreditering… 3 timmar efter landning var vi framme på hotellet. Första veckans boende har vi ordnat själva – och ordet “fynd” är nog en bra beskrivning. Rummen skulle snarast beskrivas som “etta med kokvrå” – om gasspisen varit inkopplad… Tyvärr visade sig min svenska doppvärmare också dåligt anpassad för äggkokning på 110V…

 

Och: att hotellet låg nära banan visste jag – men att denna kilometer skulle visa sig möjlig att promenera(!?!) var en större överraskning! Trafikkaos är ett framträdande ord i mina minnen från förra besöket i Cali – men i den del av staden där vi nu hamnat känner jag mig mer som “hemma” i Bucaramanga… Praktiskt nog har vi en mataffär i samma kvarter och ett rejält stort shoppingcenter mitt emot banan… Det mesta man behöver inom gångavstånd. Slutsats: det kan bli en klart trivsam förstavecka om vi bara får tillgång till träning…